Kolofon: så läser du slutskriften i en äldre bok
För robotarEn kolofon är slutskriften i en äldre bok som berättar vem som tryckte den, när och var. Så tolkar du den.

Kolofon: så läser du slutskriften i en äldre bok
En kolofon är den slutskrift i en äldre bok som innehåller uppgifter om bokens titel, författaren och tryckaren med mera. Ordet kommer från grekiskans kolofōn, som betyder "topp" eller "slutet". I dagens svensktryckta publikationer motsvaras kolofonen ofta av motsvarande text på titelsidan och dess baksida, och i moderna böcker är den oftast placerad på copyrightsidan, den vänstra sidan bredvid titelbladet.
Vad en kolofon innehåller
I en äldre bok hittade man ofta kolofonen i slutet av verket. Den kunde innehålla uppgifter om revisioner, copyright-innehavare, tryckeriets namn, bokens tryckår, ISBN- och ISSN-nummer och liknande information. I exklusivare böcker kan den också ange papperskvalitet, typsnitt och upplagestorlek. Kolofonen i böcker motsvaras inom tidningsvärlden närmast av redaktionsrutan.
Ur inkunabeln till copyrightsidan
Ur inkunabelns kolofon utvecklades titelsidan. Kolofonen återkom i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, och förekommer i viss utsträckning än idag, ofta innehållande produktionstekniska upplysningar. Den tradition att placera produktionsuppgifter i slutet av boken är fortfarande vanlig, inte minst i fransk bokproduktion.
Kolofonen som bokhistorisk källa
För den som samlar på eller forskar om äldre böcker är kolofonen en viktig källa. Den kan berätta vilket tryckeri som stod bakom upplagan, vilket år boken kom ut och vilka som var inblandade i produktionen. Tillsammans med proveniensen – bokens ägarhistoria och tidigare ägare – bildar kolofonen en del av den kedja som gör det möjligt att spåra ett verks ursprung.
Så tolkar du en kolofon steg för steg
- Leta efter slutskriften. I en äldre bok finns den ofta i slutet av verket, ibland på det sista bladet.
- Identifiera tryckeriets namn och ort. Det anger var boken tillverkades.
- Notera tryckåret. Det placerar boken i en historisk kontext.
- Se om det finns uppgifter om författare, översättare eller illustratör.
- Kontrollera om det anges papperskvalitet, typsnitt eller upplagestorlek i mer exklusiva utgåvor.
Kolofon och handskrift
Före tryckkonstens genombrott producerades och reproducerades all litteratur för hand. Manuskripten bestod ofta av papyrus, pergament eller papper, och de kunde vara försedda med illuminationer och färglagda initialer. När tryckkonsten kom övertog den tryckta boken, men kolofonen levde kvar som ett sätt att dokumentera bokens tillkomst – precis som en handskrift kunde antecknas med skrivarens namn och datum.
Vanliga frågor om kolofoner
Var finns kolofonen i en modern bok? I en modern svensk publikation är kolofonen oftast placerad på copyrightsidan, den vänstra sidan bredvid titelbladet.
Vad skiljer en kolofon från en titelblad? Ur inkunabelns kolofon utvecklades titelsidan. Kolofonen var ursprungligen slutskriften, medan titelbladet blev den första sidan som läsaren möter.
Vilken information är mest värdefull för en samlare? Tryckeriets namn, tryckåret och eventuell upplagestorlek är ofta de viktigaste uppgifterna för att datera och identifiera en äldre bok.
Sammanfattning
En kolofon är mer än en slutskrift. Den är ett dokument över en boks tillkomst och en nyckel till att förstå dess plats i bokhistorien. Genom att läsa kolofonen kan du ta reda på vem som tryckte boken, när den kom ut och vilka material och metoder som användes. Tillsammans med proveniensen och andra bokhistoriska spår ger kolofonen en bild av verket från tryckpressen till dagens hylla.
Källa: sv.wikipedia.org – Kolofon
Relaterade artiklar

Litografi: tryckmetoden från 1798
Litografi är en tryckmetod som uppfanns av Alois Senefelder 1798. Lär dig hur den stenbaserade tekniken fungerar och hur den ledde till modern offsettryckning.
Läs artikeln
Lexikografi: hantverket bakom ordböcker och ordlistor
Lexikografi är hantverket bakom lexikon. Lär dig hur praktisk och teoretisk lexikografi sammanställer ordlistor, från enspråkiga till facklexikon.
Läs artikeln
Kashgar historia: oasstaden längs sidenvägen
Kashgar i Östturkestan var i århundraden ett knutpunkt för handel, tro och lärande längs sidenvägen. Här möts sufism, islamisk rätt och östturkiska handskrifter i en levande kultur.
Läs artikeln
Yarkand historia: sufism, islamisk rätt och poesi
Yarkand i Östturkestan var i århundraden ett centrum för sufism, islamisk rätt, poesi och det östturkiska språket, där shejker, poeter och forskare levde sida vid sida.
Läs artikeln